Jag har haft väldigt lätt för att döma folk vid första mötet. På en sekund placerade jag in de flesta jag mötte i fack. Om man ställde upp alla på rad så kunde jag peka med hela handen "idiot", "dum blondin", "festprisse", "tror han är nåt"...mm mm. Inte alltid negativt...men för det mesta tyvärr. Pappa frågade ibland om det fanns någon som dög åt mig överhuvudtaget när jag satt vid köksbordet och berättade om alla idioter i skolan. En annan sak var (och är) att jag idag kan ha en uppfattning om en person men så kommer någon i min närhet och säger något annat och då ändrar jag mig! Snacka om att vända kappan efter vinden. Men det är ju bara när det gäller personer jag känner ytligt, det är ju inte så att jag ändrar uppfattning om Mattias eller mina barn bara för att någon annan säger det!
Än idag dömmer jag folk, det tror jag vi alla gör, däremot försöker jag lära känna dom mera innan jag sätter dit stämpeln "OK" (som tomten på julafton). Det är lätt att döma och det är lätt hänt att man dömmer fel!
Var uppe på stan med barnen igen (ja jag trodde det skulle gå bättre den här gången men det gjorde det inte...Noah får stämpeln "OK, hopplös"). Noah är helt galen i rulltrappor så han och brorsorna åkte upp och ner massa gånger och till slut lärde sig Noah att både gå på och gå av rulltrappan. Calle kom alltid några trappsteg efter och hjälpte till om det krånglade. Vi var inne på Krämaren och ovanför rulltrappan ligger det en Legobutik som Oliver ville gå till så jag åkte med Oliver upp och följde med fram. Man såg rulltrapporna väl därifrån, så jag såg Calle och Noah som åkte upp och ner och inte gjorde något väsen av sig (för en gångs skull). Plötsligt ser jag hur Noah kommer upp, hoppar av, vänder sig om och ska åka ner när det plötsligt kommer två sura pensionärer (eller bara rädda) de tar tag i Noah och hindrar honom från att åka...och alla vi som känner Noah vet vad som händer om man hindrar honom...AHAHAHAHAHAHAHAHAAA!!! han skriker som en besatt och pensionärerna blir sura (det var ju deras fel så jag fattar inte varför de blir griniga?) Calle som kommer precis bakom försöker ta Noah ifrån rulltrappan eftersom de sura pensionärerna står kvar och hindrar både Calle och Noah från att åka. De spänner ögonen i Calle och säger med sina elaka röster (ja som elaka styvmammor pratar i tecknade filmer) "Var har du din mamma egentligen!!" Stackars Calle blir generad och pekar bort mot mig, samtidigt som han mordhåller en skrikande Noah, varpå jag ropar "det är ok de får åka". Då tittar båda jätteargt på mig innan de åker ner för rulltrappan, vänder sig flera gånger bakåt och snörper på munnen, jag har nästan lust att lipa åt dom..hihi. De var snabba att döma! De tyckte jag borde ha bättre koll på mina barn, medans jag själv tyckte jag var snäll som lät dom hållas eftersom jag visste att de klarade av det!
Andra som också är snabba att döma är de som ser oss ute på stan! Noah som ligger skrikande på gågatan och den arga mamman (dvs jag) som antingen står bredvid och bara tittar, skäller eller som helt enkelt går därifrån. Vilket som är i andras ögon lika illa! VA?! Ska hon bara lämna honom där? han är ju jätteledsen och helt utom sig? Eller varför skäller hon så han är ju såååå ledsen krama honom istället?" Dessa människor har ingen empati, har inga egna barn som betett sig så här, eller är barnlösa. För vad i hela friden ska man göra när man har en liten kille som blir så arg så ingenting fungerar?! Inga kramar hjälper, går inte att lyfta upp honom för då sparkar och slingrar han sig så man riskerar att tappa honom och att sätta honom i vagnen går inte utan man måste helt enkelt vänta ut honom, MEN Ni som ser oss ska veta att jag ändå, varje gång, försöker med allt!! Så tro inte att jag inte bryr mig! Så sluta titta argt på mig eller säg dumma saker bakom min rygg, jag gör så gott jag kan och jag älskar mina barn! Så nästa gång Ni ser en ensam mamma med gråtande barn, ge henne en uppmuntrande blick eller en blick med medlidande, så hon känner att hon inte är ensam!
Var på Ica och handlade häromdagen och ett barn började skrika som besatt (precis som Noah) och framför mig gick en tjej, ca 30 år, som arg säger "men herregud få ungen sluta skrika!!!" och då hade han bara gråtit i några sekunder...ja suck...hon dömde fort och jag dömde henne...hon fick stämpeln "idiot"....
Om Noah bara får vara i centrum så är han den snällaste i hela världen...
Denna bild tog vi i Turkiet 2009
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar