söndag 25 november 2012

Tiden räcker inte till...

Jag vet, jag har inte skrivt här på länge, men jag vill ju att den här bloggen speglar våra liv med barnen så de har någonting att läsa när de blir äldre.... men just nu kretsar allting kring Oliver och då känns det som bloggen blir lite missvisande. Jag vet att flera av Er gärna vill veta hur det går för Oliver men just nu orkar jag inte sätta mig ner och analysera för då blir jag bara deppig och jätteledsen, vilket inte hjälper Oliver ett enda dugg. Så istället försöker jag att inte tänka så mycket, kavlar upp ärmarna, böjer ner huvudet och plöjer mig fram mellan läxor, siffror och bokstäver och hoppas av hela mitt hjärta att ljusningen finns där framme, bara vi kommer runt nästa krök...eller nästa....eller nästa. Bara vi orkar hålla ut och kämpa på så finns målet därframme!

För trots allt så finns det ju ytterligare två killar här som utvecklas och som också behöver plats.
Noah t ex fyllde 4 år i början på november och har lärt sig skriva halva sitt namn! Vi var på 4-års kontroll förra veckan som gick som en dans, dock hör han inte de högsta ljuden på ett öra så vi ska tillbaka nästa vecka för att kolla det, men jag är inte det minsta orolig. Han är genomförkyld så det kan helt enkelt bero på det, eller så är det ett problem, men det känns ändå som en lindrig åkomma...

Calles klass skulle ju åka som utbytesklass till Belgien i vår vilket har peppat honom att göra saker han tidigare inte vågat, såsom åka buss själv, sova över hos kompisar mm och han har vuxit avsevärt tack vare detta. Men nu blir det ingen resa och Calle börjar "gå tillbaka" till sitt vanliga lite oroliga jag... men förhoppningsvis är det bara en "fas". När vi var på möte med Olivers specoalpedagog så sa hon att flera barn faktiskt kunde känna av mörkret som kommer i november, så ev är det det som Calle känner av (och även Oliver som är ledsen varje morgon vi lämnar honom). Och det var någon som sa förra veckan "nu är det bara 30 dagar kvar innan det vänder och blir ljusare igen". Själv gillar jag ju mörkret men det vore ju betydligt mysigare om snön kunde komma!

 
4 år och dags för första långfilmen!