söndag 12 mars 2017

När kramarna kommer tillbaka

Man får höra att man ska passa på att ta så mycket pussar och kramar av sina barn som möjligt för plötsligt slutar de komma. Eftersom jag har tre barn så märktes det inte lika tydligt när Calles kramar och pussar försvann. Det fanns ju hela tiden andra barnarmar som gav mig det. 

Den största kramaren och gosaren av dom alla är ju Noah och eftersom han är minst så kommer det vara en enorm saknad när de försvinner tror jag.
Oliver är ingen gosig kille, har aldrig varit, men ibland kommer kramarna även från honom. Då med nedböjd huvud rakt in i bröstet så det blir liksom aldrig de där björnkramarna utan mera någon slags avståndsvariant men det är ändå kramar. Den första pussen kom spontant från honom för kanske ett halvår sedan och jag blev helt lyrisk. Han har liksom inte fått till det men plutmunnen och smackandet innan.

Så Noah och Oliver har fyllt upp mitt förråd med gos så jag märkte inte direkt när Calles slutade komma utan plötsligt var de bara borta. Istället fick man, liksom min mamma gjorde med mig, passa på att pussa på kinden och krama lite när man skulle väcka honom på morgonen. Sedan vaknade han av sig själv och den möjligheten försvann också.

Som sagt, man vet om att de försvinner men aldrig har någon berättat att de kommer tillbaka!! För det är precis vad de har gjort! Det är inte längre några knubbiga barnarmar och blöta pussar på munnen man får utan stora, rejäla, björnkramar av en tonåring som är längre än en själv. Som öser pussar över hela ansiktet i både tid och otid. Som kramar mig och säger att han älskar mig fast jag är ilsken som ett bi och som pussar mig fast jag försöker skjuta bort honom men inte orkar. Verkligen ombytta roller.  För hur många gånger har inte jag hållit fast honom när han som liten varit skitarg. Jag har hållit fast honom, pussat och kramat för att han ska lugna ner sig. Jäkligt irriterande att det nu ska användas emot mig men samtidigt jättemysigt! 
 
Antingen är det här ett tillfälligt återfall från en tonåring i balans som är nöjd med tillvaron eller så är de här för att stanna. Vilket som är jag glad för allt jag kan få och suger i mig allt, vare sig jag är arg eller glad.