Natten sänker sig

Ligger bredvid mina minsta, de har precis somnat och en skiva med vaggvisor spelas på låg volym i bakgrunden. Jag lyssnar på deras jämna andetag, Noah hörs knappt men Oliver sover med öppen mun och snarkar lite (detta kommer dock försvinna när överkäken har vidgats av tandställningen). De ligger med ansiktena mot varandra och känner säkert varandras värme. Kanske den värmen som i går natt gjorde att de sov i samma säng hela natten och inte låg och sparkad mig och Mattias i ryggen. Oliver har en bred säng, nästan som en dubbelsäng, så de har inga problem att få plats.
Själv ligger jag bakom Oliver och när jag stryker honom över ryggen, vänder han sig om och lägger armen om mig och suckar nöjt.

Älskade barn vad jag önskar att jag kunde stanna tiden här och nu. låta dig få leva i tron om att inget illa kan hända dig, att du alltid får leva i fullständig lycka och harmoni och slippa elaka kommentarer och sårande pikar. De kommer tyvärr då och då, ju större du blir. I helgen frågad en kille Calle hur gammal du var och när Calle svarade "nio år" så sa han "-va? Är han efterbliven eller?". Calle svarade snabbt "-nej, men du kanske är det?".
Sådana här elaka uttalanden skär som knivar i mig, och påverkar så klart även Calle. Det är inte roligt att hela tiden få försvara lillebror när kompisar och andra ifrågasätter varför han är annorlunda. Självklart försvarar han Oliver, men varje dum fråga eller elak kommentar gör små ärr även i hans hjärta. Så därför vill jag stanna tiden, stanna den här och nu och sedan få leva i fullständig lycka.

Calle sitter intill mig när jag skriver. Han har också funderingar och frågor om Oliver och jag försöker förklara så gott det går, han har många kloka tankar och säger till slut att "men alla får ju utvecklas i sin egen takt". Man önskar ju att det vore så, men så är det inte i dagens skola. Följer man inte ramarna måste andra åtgärder sättas in, som tur är! Vi sitter tysta, jag kramar honom och tårarna trillar även på hans kinder och mitt hjärta svämmar över att ömhet för min förstfödde.

Och idag har skolans stora utredning om Oliver  börjat...

Vi skapar våran egen morgondag av det vi drömmer om idag